Jokkmokk 3:e bästa plats att bo på

I tidningen Fokus stora kommunranking ”Här är det bäst att bo” placerar sig Jokkmokk på en 3:e plats i kategorin glesbygdskommun. En placering bättre än fjolårets 4:e plats. Kiruna tar hem förstaplatsen och tvåa är Åre kommun. –Det känns både kul och viktigt att livskvaliteten i Jokkmokk uppmärksammas nationellt. Brist på bostäder och förskoleplatser tillsammans med ett växande invånarantal är en tydlig indikation på att Jokkmokk uppfattas som en bra plats att bo, leva och verka på, säger Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson.

Taggar: #Kommun

Charlotta Mellander, professor i Nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping är en del i teamet som sammanställer kommunrankingen. Hon forskar om regional utveckling, städer och kreativitet och menar att exempelvis andelen kreativa kunskapsjobb inte bara visar hur arbetsmarknaden ser ut. Det är också ett mått på hur platsen mår.

De platser som växer snabbast idag är de platser som har upphört att se sig själva som platser för produktion. Platser som växer idag är de som ser sig som platser för konsumtion. Sedan kanske vi inte borde konsumera så mycket som vi gör och det säger jag inget om, men fortfarande är det viktigt att komma ihåg att växande platser är de som har en variation i konsumtionsmöjligheterna.

Jokkmokk har sedan länge lämnat bruksepoken och är idag ett innovationsdrivet tjänstesamhälle som har en hög företagsamhet och många nya företag startas inom tjänstesektorn och de nya näringarna.

Vi toppar sedan tidigare statistiken över företagsamhet i länet med cirka 20% företagsamma personer, vilket motsvarar var femte person. Dessutom har vi länets högsta företagsamhet bland såväl kvinnor som unga enligt Svenskt Näringsliv, berättar Bernhardsson.

Inom den totala rankingen så placerar sig Jokkmokk på 13:e plats vad gäller kommuner med högst livskvalitet givet bostadspriset samt på 34:e plats vad gäller kriteriet ”att vara ung”.

Att vara en till ytan stor kommun med få invånare ger både utmaningar och fördelar för livskvaliteten. Jag tror att en av våra viktigaste framgångsfaktorer är en företagsam samverkanskultur mellan det offentliga, näringslivet och den ideella sektorn, menar kommunchefen Annika Almqvist.

Min uppfattning är att många nyckelaktörer och eldsjälar arbetar aktivt för att göra Jokkmokk till en än bättre plats för medborgare och besökare, vilket alla vinner på.

Inom kategorin glesbygd räknas kommuner som har en befolkning som är mindre än fem invånare per kvadratkilometer och inte sorterar inom definitionen storstads-, stads- eller landsbygdskommun.

Fokus initiativ är uppskattat, då det är viktigt för oss att tillsammans med andra kommuner diskutera förutsättningar och villkor för lokal utveckling, där stad och land bör värderas lika och arbeta för att skapa förutsättningar för varandra, avslutar Bernhardsson.

 

Bäst att bo – Glesbygd:

1. Kiruna

2. Åre

3. Jokkmokk

 

Bäst att bo – Landsbygd:

1. Varberg

2. Ängelholm

3. Alingsås

 

Bäst att bo – Stadskommuner:

1. Uppsala

2. Linköping

3. Örebro

 

Bäst att bo – Storstadskommuner:

1. Stockholm

2. Mölndal

3. Göteborg

 

Bild: Robert Bernhardsson, kommunalråd Jokkmokks kommun på prisutdelningen för Fokus ranking "Här är bäst att bo" 2017

Läs Charlotta Mellanders hela artikel här: http://vertikals.se/charlotta/2017/03/28/landsbygdens-utmaning-ar-inte-produktionsbaserad/

Bäst att bo-rankingen är ett samarbete mellan tidningen Fokus och Internationella handelshögskolan i Jönköping. Teamet på handelshögskolan är Charlotta Mallander, professor i Nationalekonomi, doktorerna Mikaela Backman och Özge Öner samt doktoranderna Sofia Wixe och Tina Wallin.

Kommunindelningen baseras på Jordbruksverkets definitioner.

Resultatet baseras på flera variabler inom kategorierna: ung, äldre, familj och arbeta tillsammans med grundläggande faktorer som exempelvis öppenhet och tolerans, ohälsotal, befolkningstillväxt, tillgång till bredband och flyg.


Publicerad: 2017-05-11 16:46. Ändrad: 2017-05-11 16:52.


Kommun & Samhälle20 februari 2018

Utökade möjligheter för stipendier

Sedan 2015 har Jokkmokks kommun utdelat stipendier inom Barn-och Utbildningsnämndens område. Stipendiet har tilldelats personer som antagits till och påbörjat utbildningar mot lärare, förskollärare och fritidspedagog. -Nu utökas stipendiet till att även gälla för utbildningar mot samtliga yrkesområden där kommunen ser rekryteringsbehov, säger Caroline Johansson, personalchef vid Jokkmokks kommun. Stipendierna är en del i strategin för att underlätta organisationens framtida kompetensförsörjning.

Taggar: #Kommun, #Utbildning
Kommun & Samhälle15 februari 2018

Konstnären Carola Grahn - från Jokkmokk till NewYork

I den myllrande kreativa mångmiljonstaden New York arbetar den jokkmokksfödda konstnären Carola Grahn för att förstå och synliggöra samiska frågor. På lite avstånd, omgiven av andra med urfolksbakgrund som också kämpar för sina rättigheter, klarnar hennes bild. – Här får jag hjälp att förstå min egen historia, säger Carola Grahn som har tilldelats flera stipendium, däribland Svenska Byggnadsarbetareförbundets kulturstipendium.

Taggar: #Kommun, #Kultur, #Samiskt, #Politik
Kommun & Samhälle14 februari 2018

Folktandvården i Jokkmokk tar initiativ till ett bättre arbetssätt

Långa köer och tandläkarbrist – det innebär att vården måste leta nya sätt att jobba. I Jokkmokk har medarbetarna på Folktandvården på eget initiativ utvecklat ett nytt arbetssätt som gjort att de förkortat köerna avsevärt. – Det är ett jätteroligt sätt att arbeta, och våra patienter säger att det känns som om de har vunnit på Lotto, säger Ann-Louise Räty, som är enhetschef för Folktandvården i Jokkmokk.

Taggar: #Kommun, #Vård och omsorg
Kommun & Samhälle29 januari 2018

Samiskt hantverk från grunden - här lär sig eleverna duodji

Det är på Samernas utbildningscentrum duodjitraditionerna lever vidare. På slöjdlinjen, en tvåårig utbildning i samiskt hantverk, får ett trettiotal elever i varje årskurs lära sig grunderna i att skapa i skinn och textil eller trä och horn . Somliga gör det för det personliga intresset, andra gör det för att det är vad de vill ägna sig åt i framtiden. Nu är det dags för oahppijvuosádis – lulesamiska för elevutställning – och slutredovisning av elevernas projektarbeten.

Taggar: #Kommun, #Turism, #Kultur, #Utbildning, #Design & hantverk, #Samiskt, #Jokkmokks marknad
Visa fler nyheter