Lapplands gymnasium kammade hem Guldtrappans hedersomnämnande

Lapplands gymnasium, den gemensamma gymnasieorganisationen för Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner, har fått Guldtrappans hedersomnämnande för sitt pionjärarbete kring fjärrundervisning och projektet ”Nytt lärande”. Ämnesbloggar, webbkurser och egna datorer till alla elever ger såväl lärare som studerande fler digitala möjligheter att både sprida och få kunskap.

Taggar: #Kommun, #Ung, #Utbildning

Guldtrappan är en årlig kvalitetsutmärkelse till skolhuvudmän som lyckats särskilt bra i sitt digitala utvecklingsarbete. Lapplands gymnasium nådde inte till topp fem men lyckades ändå som en av fyra tilldelas Guldtrappans hedersomnämnande. Bara det är stort.

Vid konferensen Framtidens lärande i Stockholm i slutet av maj 2017 fick de tjugo lärare och skolledare som representerade skolorna i Lapplandskommunerna ta emot hedersomnämnandet av närings- och innovationsminister Mikael Damberg

–  När det nu ’bara’ blev ett hedersomnämnande for vi hem med ambitionen att träna 10 000 timmar till och åka tillbaka om två år och ta hem det här, säger Per Wennebjörk, biträdande gymnasiechef vid Lapplands gymnasium.

Mixar olika lärmiljöer

Digitalisering är en av den svenska skolans stora utmaningar men också stora möjlighet. Ända sedan 2010 har Lapplands gymnasium varit på hugget för att ligga i framkant inom den digitala skolutvecklingen. Inspirationsföreläsningar med bland annat framtidsforskare gav insikter om en framtida arbetsmarknad med helt nya och idag ännu okända yrken. Det fick Lapplands gymnasium att slå in på det digitala spåret.

–  Vi tog också intryck av Anders Norberg, forskare från Umeå universitet där de tillämpar ’blended learning’, alltså mixar fjärrteknik och distansundervisning med fysiska möten och vanlig klassrumsundervisning på universitetsnivå. Det ville vi ha på gymnasienivå, säger Per Wennebjörk.

Idag är Lapplands Gymnasium mitt uppe i det 3-åriga Vinnova-projektet iDAG där de fyra gymnasieskolorna i Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala är testmiljö för fjärrundervisning. Projektet pågår till september 2018 och involverar såväl elever, lärare och fjärrhandledare som rektor. Med på tåget är också Luleå tekniska universitet och Norrbottens kommuner.

–  iDAG-projektet ska utveckla den framtida fjärrundervisningen genom att testa olika modeller och utvärdera vad som funkar bra. Under höstterminen kommer ett femtontal lärare att vara involverade. Vi är ensamma i landet om det här tillsammans med Skolverkets försöksverksamhet för fjärrundervisning och därför är det mycket intressant, säger Per Wennebjörk.

Webbaserade läxor innan lektionen

Skolorna har också arbetat med det 4-åriga projektet ”Nytt lärande” via LKAB-akademien, där bl.a. modellen ”Flipped classroom” testats. Läraren spelar då in film, podcast eller presenterar lektionens traditionella föreläsningsdel via sin blogg. Eleverna får i läxa att ta del av materialet innan klassrumslektionen, som då i större utsträckning kan innehålla mer elevaktivt arbete.

–  Inspelade förlektioner är inget man kan ha åtta timmar i veckan. Det handlar mer om att våga mixa olika metoder. Blended learning inspirerar lärarna att tänka i nya banor, säger Per Wennebjörk.

Digital teknik – en vinstlott för glesbygdsgymnasier

Ett nöt att knäcka för många gymnasieskolor med litet elevunderlag är att kunna erbjuda fler program än de studieförberedande. Ett exempel på program som inte skulle kunna finnas på alla fyra orter är Vård och omsorg.

–  Eleverna på de fyra orterna kan tack vare fjärrtekniken bilda en gemensam klass. Många yrkeskurser sänds via fjärrteknik från någon av skolorna. Där lärare inte finns är fjärrhandledare på plats för att hjälpa till med sändningen och vara ett stöd för eleverna i skolarbetet. Inför metodövningarna samlas däremot alla i till exempel Gällivare. Eleverna säger ofta att det är roligt att ha klasskompisar på andra orter, säger Per Wennebjörk.

–  Visst krånglar tekniken ibland men alternativet är att programmet inte skulle finnas överhuvudtaget.

Handel och administration är ett annat exempel. Där bildar eleverna i Pajala och Gällivare en gemensam klass. Språk är annars ett typiskt ämne där distansundervisning länge existerat. Idag läser många elever samiska, finska, spanska och tyska på distans. Andra enstaka kurser, exempelvis sociologi och ekonomi, sänds från Jokkmokk respektive Gällivare.

Ris och ros

Satsningen på en bärbar dator till varje elev är uppskattad. I en nyligen genomförd enkät svarar 66 procent av eleverna att de använder datorn dagligen i skolarbetet. Nästan sex av tio tycker att fjärrundervisning, trots teknikstrul ibland, är helt okey eller till och med bättre än vanlig undervisning. Knappt hälften av eleverna skulle hellre vilja ha en lärare i klassrummet.

–  Enkäten ger både ris och ros men vi har vågat fråga. Det finns förbättringspotential. Ändå tycker mer än hälften tycker att vi är på rätt väg. I kollegiet har vi vant oss och skulle inte vilja backa. Vägen går bara framåt, säger Per Wennebjörk.

För lärarna är digitaliseringen en utmaning. Lärcirklar är en del av fortbildningen, men processen är också beroende av att kollegorna lär och tar inspiration av varandra.

–  Det behövs att någon springer lite före och delar med sig av sina erfarenheter, konstaterar Per Wennebjörk.

Jurybesök i Kiruna

I februari besökte nio personer ur juryn för Guldtrappan gymnasieskolan i Kiruna för att ta del av arbetet. Juryn intervjuade elever, lärare och rektor och fick även uppleva ett fjärrinslag där Jonas Wiandt från Bokenskolan i Jokkmokk delade med sig av sina erfarenheter av pedagogiska metoder och olika verktyg i fjärrundervisningen. Själv har han hållit kurser i sociologi sedan 2011 via fjärrteknik och är pedagogisk expert i Vinnova-pojektet.

–  Det har gått mycket framåt sedan dess, framförallt med tekniken. Jag har också utvecklats i takt med att min kunskap ökat om dataprogrammen. Det handlar främst om att förbättra metoderna för att förmedla kunskap, inte att det ska bli så likt traditionell undervisning som möjligt, säger Jonas Wiandt.

–  Utvärderingen visar nu att tekniken blir ett mindre och mindre störningsmoment. Det är en bit kvar för att överbrygga fjärrteknikens alla utmaningar för att känslan ska bli optimal, men jag är positiv och kan inte se någon utmaning som vi inte kan åtgärda. Utvecklingen går åt rätt håll. Eleverna blir duktigare på att vara i ett e-sammanhang och handledarrollen kan utvecklas.

Siktar mot Guldtrappan 2019

Tjugo pedagoger och ledare från Lapplands gymnasium åkte ner till konferensen Framtidens lärande i Stockholm i slutet av maj 2017. Där höll de antal miniföreläsningar och delade med sig av sina erfarenheter och arbetssätt.

Jan Erik Kuoljok, lärare i slöjd, samiska och rennäring på Bokenskolan i Jokkmokk, visade lektionsfilmer på nätet som han spelat in i renskogen.

– Det var exotiskt för stockholmarna, berättar Per Wennebjörk.

Att Lapplands gymnasium fick nöja sig med ett hedersomnämnande och inte en plats på Guldtrappan beror på att det än så länge bara är 200 av de 1 700 eleverna som fått ta del av den digitala fjärrtekniken.

–  Vi siktar på att bli ledande i Sverige på fjärrundervisning, säger Per Wennebjörk.

FAKTA: Guldtrappan utdelas av stiftelsen Yngve Lindbergs minne med partners Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolchefsföreningen, Sveriges Skolledarförbund, Gleerups Utbildning AB, Vinnova, Liber AB, Infomentor, Natur & Kultur, Netsmart AB, itslearning AB, stiftelsen DIU och Sveriges Kommuner och Landsting. Samtliga partners är representerade i juryn, vars beslut bygger på dokumentation och besök hos huvudmännen, värderade utifrån Guldtrappans sju kriterier. 

Hedersomnämnandet till Lapplands gymnasium hade motiveringen: ”Lapplands gymnasium har ett tydligt uppdrag i vilket ingår egen dator för varje elev och fjärrundervisning. Styrkor är ett nationellt pionjärarbete kring fjärrundervisning och projektet ”Nytt lärande” vilket påbörjat digitalisering med lärcirklar och pedagogiska caféer, workshops, lärspridare, ämnesbloggar, lathundar och webbkurser och resurser som egen dator, öppna nät, interaktiva tavlor, stödjande hjälpmedel, inläsningstjänst och bibliotek.  Kvarstående utmaningar är det bredare genomslaget av digitaliseringen för att utveckla verksamheten.”

Mer info: http://www2.diu.se/framlar/konferensen/

Text Irene Lundström

Foto Bo Helmersson


Publicerad: 2017-06-26 09:25. Ändrad: 2017-06-26 09:32.


Kommun & Samhälle17 november 2017

Vuollerim SK – en pigg 90-åring

Vuollerim Sportklubbs nittio år långa och brokiga existens har firats på Folkets Hus i Vuollerim. Klubben, som bildades 1927, kan skryta med stora namn som hockeyspelaren Lars-Göran Nilsson, även kallad ”Virvelvinden från Vuollerim”, och tävlingsverksamhet i många olika sporter. – Nu kan vi börja ladda för 100-årsjubiléet, säger Nils Johan Nutti, ordförande i Vuollerim SK.

Taggar: #Kommun, #Friluftsliv, #Sport, #Mötesplats
Kommun & Samhälle26 oktober 2017

Snart dags för vinteruppehåll på Berggatan

Nu är årets åtgärd längs Berggatan snart avslutad, arbetet med att färdigställa gatan återupptas till våren 2018. En sista åtgärd för i år är ny belysning längs gatan som kommer att komma upp under november.

Taggar: #Kommun, #Miljö
Kommun & Samhälle25 oktober 2017

Katarina Pirak Sikku ställer ut på Moderna museet

Katarina Pirak Sikku, konstnär från Jokkmokk, är en av 28 konstnärer som finns representerade på Moderna museet i utställningen ”Manipulera världen. Aktivera Öyvind Fahlström”. Med konstverket ”Gallók/Kallak 2013” ville hon skapa ett vittnesmål från aktionen under ett gruvbolags provsprängningar i Kallak.

Taggar: #Naringsliv, #Kultur, #Företagsamhet, #Kultur, #Design & hantverk, #Samiskt
Kommun & Samhälle24 oktober 2017

Jokkmokks kommuns hälso- och sjukvård, hemsjukvård och korttidspool bistår cirka 200 kommunmedborgare

Verksamheten är en 24-timmars verksamhet – med patienten i centrum - och är uppdelad på hälso- och sjukvård, hemsjukvård, rehabilitering och korttidspool med totalt 26 anställda, säger chefen för kommunens hälso-och sjukvård, Margareta Rask.

Taggar: #Vård och omsorg
Visa fler nyheter