Ökad tillgänglighet, en stärkt demokrati och förbättrad konkurrenskraft. Fördelarna med en fungerande kommunikation är många. Ett led i arbetet med att stärka kommunorganisationens kommunikationsarbete och dialog med dess målgrupper är det nya nätverket av verksamhetskommunikatörer. Deltagarna är anställda i kommunens verksamheter och bolag och stärks i sin kompetens att jobba med budskap, sociala medier och genomtänkt och målgruppsanpassat innehåll.
– Små kommuner har inte utrymme för heltidsanställda interna informatörer inom verksamhetens funktioner och avdelningar. Vi vill med detta nya dynamiska sätt att arbeta, mobilisera de resurser som finns hos medarbetarna för att öka dialogen, delaktigheten och även synligheten för kommunen som aktör i samhället, säger Annika Fredriksson, kommunikationsstrateg på Jokkmokks kommun, som tillsammans med kommunikatören David Björkén initierat arbetet med verksamhetskommunikatörer.
Kommunchefen Annika Almqvist menar att det är viktigt att kommunen informerar på ett tydligt sätt, med rätt innehåll och liknande uttryck:
– Det gör att kommunens budskap och information om de olika verksamheterna och vad som händer i kommunen blir lättare att ta till sig. Ett av målen i ”Jokkmokk 2030” är att det som görs i kommunen ska synas. Rätt information, och synlighet, leder till större attraktivitet och att det blir lättare att komma i kontakt med kommunen.
– Fördelarna med kommunikationsnätverket och den interna kompetensutvecklingsinsatsen är framför allt kunskap, att medarbetare som är intresserade av att kommunicera har fått verktyg och hjälpmedel i sitt arbete. Det blir en både central och en decentraliserad informationskanal, menar kommunchefen och tillägger:
– Det är dessutom roligare att vara medarbetare i en proffsig organisation.
Gemensamma träffar med skräddarsydda program
Under fyra träffar har kommunikatör David Björkén gått igenom olika verktyg och strategier utifrån de kommunikationsbehov som finns i kommunen. I detta ryms allt från publicering på jokkmokk.se till att ta fram kommunikationsstrategier. Vid den senaste träffen, som genomfördes i mitten av oktober, gick han igenom en framtagen checklista för planerad kommunikation:
– Att tänka till, se över sin målgrupp och vad man har för hjälpmedel till förfogande innebär en mer effektiv kommunikation som ökar möjligheterna att uppnå önskat resultat, berättar David Björkén.
Den ökade kunskapen förändrar i praktiken och ger resultat
– Utbildningen har varit jättebra. Vi har fått en förståelse för hur viktigt innehållet är, och att inte hoppa över steg i processen när man vill kommunicera någonting, säger Ing-Mari Asteruv, som är näringslivsutvecklare på Strukturum och en av de cirka tjugofem verksamhetskommunikatörerna.
Kultursekreteraren Anna-Karin Aira tycker det är viktigt med gemensamma överblicken och utgångspunkten och att medarbetarna dessutom kan dela erfarenheter mellan verksamheterna:
– Den nya kunskapen har förändrat mitt sätt att arbeta och det är så kul att vi direkt ser resultat av de genomtänkta insatser som görs i exempelvis sociala medier. Våra insatser får ofta positivt gensvar ute i samhället och många hjälper till att sprida budskapet vidare. Det sporrar att utvecklas ännu mer.
På oktobermötet deltog även enhetscheferna Thomas Bäckman och Anna Köhler som delade med sig av erfarenheterna kring en mycket lyckad kommunikaionsinsats som genomfördes under Socionomdagarna vid Umeå Universitet under hösten. Med hjälp av de framtagna kommuniaktionsverktygen skapade Biståndsenheten tillsammans med Kommunikationsverksamheten ett nytt mässkoncept som gav ett mycket lyckat resultat.
(Läs mer här: Nytt mässkoncept gav resultat på Socionomdagen)
– De gemensamma lärandeprocesserna fortsätter under 2018 och nu planerar vi vårens sammankomster, där det blir en mix av nya insikter, fördjupning inom olika områden och att förstärka verksamheternas rutiner för sitt kommunikationsarbete, säger David Björkén som ansvarar för träffarnas genomförande.
På bilden ses delar av det nya nätverket av verksamhetskommunikatörer. Övre raden från vänster: Maria Petersen, Pia Emretsson, Emelie Stuge, Lennart Nilsson, Ing-Mari Asteruv, Strukturum, David Björkén, Anna-Karin Aira, Erica Norberg, Therese Knutsson, Liselott Johansen, Eva Svensson Bergqvist Nedre raden: Tomas Bäckman, Anna Köhler, Silva Herrman, Maria Broberg.
Saknas på bild: Carina Stenman, Kristina Boman, Julia Norlén, Sonja Malm, Anna Hövenmark, Birgitta Nilsson, Barbro Stenman, Stefan Lindmark, Eva Saari, Anki Kvickström, Karin Stenman, Sara Hellis, Carina Boqvist.
Fakta Vision 2030: Du hittar populärversionen av Vision 2030 på Jokkmokks bibliotek O(och snart även på Vuollerim och Porjus bibliotek) samt i kommunhusets reception. Hela visionen hittar du här >
Publicerad: 2018-01-02 15:08. Ändrad:
2018-01-02 15:20.