Våra piloter - byar med engagemang!

Inom vårt projekt LECO jobbar vi tillsammans med fem pilotbyar i Norra Sverige för att hitta smarta energilösningar. Exempel på projekt kan vara energioptimering och förnybar energi för samlingslokaler som t.ex. solceller. Målet är att använda sig av lokala resurser och skapa mervärden på och för landsbygden.

Pilotby Purkijaur

Purkijaur är en av pilotbyarna inom LECO-projektet. Purkijaur har varit bebodd sedan stenåldern och den första nybyggaren kom 1677. Under sina vistelser i de lappländska fjällen reste Carl von Linné genom byn. Under 1900-talets början upprättades en ångbåtsled längs Lilla Luleälven från Purkijaur till Kvikkjokk. Vid ett första mötet i Purkijaur med byarföreningen och LECO-teamet diskuterades  möjligheterna att både förbättra byggnadernas energiprestanda och att producera el med solenergi. Solenergi har en stor potential även i norra Sverige, trots långa mörka nätter på vintern, men används ännu inte i stor utsträckning. Ett intressant objekt i Purkijuar är Purkijaur-trädgården som ägs av byarföreningen.

Läs förstudie om energieffektivisering och förnybar energi i Purkijaur här

 

Pilotby Hakkas

Det finns ett stort intresse att bo i Hakkas, inte minst för att det ligger på pendlingsavstånd till Gällivare. Men det krävs både bostäder och bra infrastruktur. Den ekonomiska föreningen HBB (Hakkasbygdens boende) tar sig an frågan och har tillsammans med en lokal Mack-grupp lyckats med ta över macken som skulle läggas ner. Nu har man även köpt 3 hus från Malmberget och ska rusta upp andra hus för att kunna erbjuda bra lägenheter. En del av arbetet skulle vara att öka energieffektiviteten i samhällsbyggnader och att bygga ett litet fjärrvärmesystem på träflis. LECO-teamet och HBB började diskutera chanser och utmaningar och startade förstudien med att kartlägga energibehovet för flera byggnader med Hakkas bygdegård i centrum.

Läs förstudie om energieffektivisering  och förnybar energi i Hakkas här

 

Pilotby Korpilompolo

Korpilompolo i Pajala kommun är en aktiv by med runt 540 invånare. I byn finns skola, värdshus, bensinstation, äldreboende och en ICA-butik. Korpilombolo kyrka ligger också mitt i byn. Sedan 2005 hålls det årligen en kulturfestival, "Nattfestivalen", den 1–13 december. På Kulturhuset finns det restaurang som används flitig av både invånare och besökare. När LECO-teamet besökte Korpilompolo diskuterades både energieffektivisering så som solenergi för både värme och elproduktion. I Pajala kommun finns det intressanta exempel på solcellsinstallationere: På Jonastorpet strax utanför Pajala produceras det runt 13.000 kWh per år sen några år tillbaka. Och ETC El bygde en solcellspark i Kurkkio. Även vindkraft byggs i stor skala i Pajala. Bra förutsättningar för att gå vidare med att bli mer energioberoende!

Läs förstudie om energieffektivisering och förnybar energi i Korpilombolo här!

 

Pilotby Vuollerim

Vuollerim ligger vid sammanflödet av Lilla och Stora Lule älv och blev känd för de arkeologiska fynd som upptäcktes 1983 tre kilometer nordväst om tätorten, Vuollerimboplatsen. Fynden gjordes av arkeologer som konstaterade att platsen varit bebodd sedan stenåldern och fynden daterades till 6000 år. Ett museum byggdes upp, Vuollerim 6000 år. I samband med Vattenfalls byggnation av kraftverksdammen Porsi 1956-61 ägde en större befolkningstillväxt rum, från 350 boende 1950 till 1600 1960. Idag bor det runt 700 personer på orten. I Vuollerim finns vårdcentral, äldreomsorg, bibliotek, barnomsorg och skola. Näringslivet består idag av lokala entreprenörer, vattenkraftsunderhåll och driftarbete, turistföretagare och handel. Vattenfall är en av ortens största arbetsgivare.

Läs förstudie om energieffektivisering och förnybar energi i Vuollerim här!

 

Pilotby Porjus

Porjus var Vattenfalls första stora kraftverk i Stora Luleälv, vid utloppet av Stora Lulevatten vid orten Porjus i Jokkmokks kommun. Idag kan man producera 1260 GWh per år, vilket placerar Porjus på tredje plats bland Vattenfalls alla kraftstationer i Sverige. I Porjus har Porjus omkring 350 invånare och det finns skola, sporthall, kiosk, bensinstation och och skidanläggninar och även hotell och vandrarhem.

Från 1910 fram till idag finns tydliga spår av olika skeden i en successiv vattenkraftsutbyggnad. Det var inte tänkt att Porjus skulle bestå som samhälle, det skulle upplösas när kraftverket var färdigt, bara driftpersonalens bostäder skulle finnas kvar. Men så blev inte fallet. Som mest har det funnits 3000 folkbokförda invånare (inklusiv Harsprånget). 1990 beslöt Riksantikvarieämbetet att Porjus kraftsamhälle med sina höga värden var av riksintresse för kulturmiljövården. Porjus är landets enda bevarade kraftverkssamhälle.

Läs förstudie om energieffektivisering och förnybar energi i Porjus här!

 


Publicerad: 2018-10-03 18:48. Ändrad: 2019-06-19 12:08.