Textilinsamling

Vad räknas som textil?

Allt som är vävt, stickat eller tovat av textil ska återvinnas, oavsett om det är gjort av naturmaterial eller syntet. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Accessoarer: Slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.
• Kläder: Tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
• Hemtextil: Sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
• Väskor av textil: Handväskor, tygkassar, sminkväskor och fodral.

 Såhär sorterar du din textil:

All textil ska numera lämnas in på återvinningscentralerna, alltså inte längre i restavfallet.

1. Hela och rena textilier (kan återanvändas)

Lämnas på återvinningscentralen eller direkt till second hand, exempelvis Röda Korset. Kläderna ska vara rena, torra och lämpliga för återbruk.

Så gör du: Lägg textilierna i en plastpåse och knyt med dubbelknut – eller häng upp dem på galgar i containern på ÅVC Jokkmokk.

Exempel: Kläder, ytterkläder, hemtextilier och accessoarer i bra skick.

2. Hela och rena textilier (kan rivas till trasor)

Lämnas i särskild behållare på ÅVC Jokkmokk. I Porjus och Vuollerim lämnas de till personalen.

Så gör du: Lägg textilierna i en plastpåse och knyt.

Exempel: Kläder och tyger som är rena men inte kan användas som de är.

3. Trasiga eller smutsiga textilier

Personal avgör om textilierna kan tvättas och återanvändas eller om de ska energiåtervinnas.

Så gör du:

• Lämna direkt till personalen under bemannad tid.
• På ÅVC Jokkmokk kan du även lämna i containern vid obemannade tider efter genomgången Grönt kort-utbildning.

Exempel: Slitna kläder, smutsiga tyger eller textilier som inte längre kan återbrukas.

Kom ihåg:

• Alla textilier ska vara torra när du lämnar dem.
• Kläder som ska återanvändas ska vara tvättade.

Vad händer med textilierna?

• Hela och rena textilier säljs i vår butik Återvinsten, skickas vidare till secondhandbutiker, välgörenhetsorganisationer och andra återbrukskanaler.
• Textilier som kan användas som trasor omvandlas och används av verksamheter med behov av sådant material.
• Trasiga och smutsiga textilier sorteras efter insamling. Efter kontroll, rengöring och reparation kan de antingen återanvändas eller materialåtervinnas.

Hur sorteringen går till

Textilier som kan återanvändas sorteras manuellt eftersom det kräver kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och sker i liten skala i Sverige, eftersom det också är kostsamt.

Textilavfall som ska materialåtervinnas måste sorteras på fibernivå. I Sverige finns idag bara en anläggning för detta, Siptex i Malmö. Det finns få anläggningar för att återvinna den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Framtidens textilåtervinning

Tills vi har ett hållbart återvinningssystem på plats fortsätter vi att samla in textilier separat. Målet är att skapa en beteendeförändring så att vi är redo när en fungerande lösning finns. Insamlingen hjälper oss också att förstå vilka volymer som faktiskt uppstår.

Varför är det viktigt att sortera textilier?

Det nya kravet ska bidra till en mer hållbar hantering av textilavfall genom ökad återanvändning, mer secondhand och bättre materialåtervinning.

Idag går mycket textil till energiåtervinning, där det förbränns och omvandlas till värme och el. Tyvärr hade en stor del av detta kunnat återanvändas eller materialåtervinnas istället. En undersökning visar att ungefär hälften av all textil som slängs hade kunnat få ett nytt liv.

Textilkonsumtionen påverkar miljön

Den svenska textilkonsumtionen orsakar årligen utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att sätta det i perspektiv motsvarar det utsläppen från en bil som kör 850 000 varv runt jorden.

Textil- och modeindustrin är en av världens mest resurskrävande och förorenande branscher. Studier visar att vi använder våra kläder och textilier under allt kortare tid, vilket ökar miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt slängs stora mängder textilier i restavfallet – både sådana som fortfarande är användbara och sådana som hade kunnat återvinnas.

Genom att sortera textilier rätt kan vi minska avfallet, spara resurser och minska vår klimatpåverkan.

Tips för att minska ditt textilavfall

Under 2023 köpte vi i Sverige i genomsnitt 11,4 kg kläder och textilier per person (utan att räkna in privat direktimport, exempelvis från Shein). Många plagg används bara en kort tid innan de slängs eller ersätts, vilket leder till stor miljöpåverkan genom utsläpp och resursförbrukning.

Genom att förlänga livslängden på dina kläder och textilier kan du minska deras klimatpåverkan avsevärt. 

Här är några konkreta tips:

Genom små förändringar kan vi tillsammans minska textilavfallet och skapa en mer hållbar klädkonsumtion!

Producentansvar för textil – beslut på gång

EU har nu nått en preliminär överenskommelse om att införa producentansvar för textil och att minska matavfallet till år 2030.

Det betyder att de företag som tillverkar och säljer textilier också ska ansvara för att de samlas in, återanvänds eller återvinns. Ett sådant system kan införas inom några år, vilket innebär att producenterna behöver utveckla lösningar för att hantera uttjänta textilier.

Tills vidare avvaktar kommunerna ett beslut innan de bygger upp ett mer omfattande system för textilinsamling.